I lördags, i ösregn och lera avslutade jag och Yatzi tävlingssäsongen för i år. Det ösregnade nästan hela dagen och eftersom klass 1 körde innan klass 2 var banorna väldigt uppsprungna när det var dags för klass två att börja. Det är mycket svårt för den som inte var där att föreställa sig hur detta spektakel såg ut. Såväl förare som hundar var bruna upp till öronen av lera. Till och med Yatzi som annars inte bryr sig om vad det är för väder tyckte att det var lite väl kletigt. Klass 1-förarna trillade en efter en på banan, men när det var vår tur var det inte så stor risk för att trilla eftersom man mer eller mindre fastnade i leran varje steg man tog. Förvånansvärt många hade ändå tagit sig till tävlingen och vi var nog runt 35-40 i båda klasserna. Vi började med agilityn, som gick jättebra. Både Yatzi och matte kan springa lite fortare på torrt underlag, men vi gjorde båda ett kanonlopp och kom i mål på 0 hinderfel och ynka 0,58 i tidsfel. Detta visade sig räcka ända till en andraplats eftersom att så många hade problem i detta hemska väder. Vi var alltså bara 0,58 sekunder från att plocka pinne första gången vi tävlade i agility-tvåan. Lite retar man sig allt fastän att jag var jättenöjd med vår insats. Hopploppet gick också jättebra, ytterligare en nolla på hinder, men ynka 0,91 tidsfel snuvade oss på pinnen även där. Det räckte förstås till en fjärdeplacering i hoppklassen. Trots missade pinnar kan man inte åka hem annat än mycket nöjd med detta facit i säsongens sista tävling. Man kunde ju förstås tycka att de hade kunnat anpassa idealtiderna lite efter väderleken, eftersom det var väldigt svårt att göra bra tider under dessa förhållande, men, men, vi är jättenöjda. Vilken säsong vi har haft! Det har verkligen varit roligt att tävla i år. Yatzi har gått som en dröm och vi har verkligen utvecklats till ett bra team i år. Det är så otroligt kul att springa när allting bara funkar. När hunden gör allting rätt och man själv känner att man faktiskt inte bara är i vägen, utan faktiskt gör allting rätt för en gångs skull.

Totalt har det blivit 5 pinnar och en hel hög med nollade lopp. Vi längtar redan till nästa vår när vi ska fortsätta att kämpa för pinnarna i klass två. Nu har vi varit så nära att det faktiskt inte alls känns som en omöjlighet=)

Det ser också ut som om vi vinner agilitybarometern på Malmö bk och det är ju också jätteskoj. Jag hoppas också att vi kan förbättra vår placering i årets agilitywheaten mot förra årets sjätteplats. Vi har i alla fall samlat ihop mer poäng än förra året. Eftersom att vi blivit uppflyttade får vi också vara med i årsboken och det är ju roligt.

Lilla Ecco (som förresten inte alls är så liten längre, åtminstone inte sett till storleken) växer och frodas här hemma. Det är bus från morgon till kväll bortsett från de få timmar han sover om dagen. Han verkar utvecklas till att bli en kanonhund. Han är social och trevlig och verkar väldigt lättlärd och kontaktsökande. På torsdag börjar vi på valpkurs. Det ser vi verkligen fram emot. Vi har ju tränat här hemma, men det ska bli kul att träna med störning i från andra hundar. Man blir också mer motiverad att träna när man har något att träna inför. Den framtida agilityhunden har redan sprungit genom tunnlar. Han skuttade glatt efter Yatzi genom några på klubben när vi var där, helt orädd som vanligt. Här hemma är han fortfarande väldigt aktiv, men har faktiskt så smått börjat att lära sig vad som är tillåtet att bita på/leka med och vad som inte är det. Har dock redan utvecklats till en riktig ögontjänare och hittar bara på bus när husse och matte inte ser på. Vi har också börjat lämna honom ensam lite längre stunder. Igår var jag och Jocke på bio och när vi kom hem var vi glada att se att lägenhet och skor var intakta =)

Det ska nog gå bra det där. Ska snart försöka ta lite nya bilder och lägga in på honom. Just nu är han försås bara fyra stora tassar och två stora öron =) Det blir nog ingen liten gosse inte.

Hälsningar

Annie, Yatzi och Ecco