Irländsk eller amerikansk päls?

Postad : 2006-06-03 | Av : Annie | I : Skötselråd, Wheaten Terrier

0

Det finns två olika pälstyper hos wheaten terriern, den irländska och den amerikanska. Den irländska är egentligen ursprunget, trots att den amerikanska är mycket vanligare i Sverige.
Den amerikanska pälsen är mycket ullig när valpen är liten. Då hunden är ca ett år gammal börjar valpullen att falla av och pälsen blir relativt svårskött under en period. Den amerikanska hundens päls blir färdig då hunden är runt två år gammal, men detta är mycket individuellt. En del amerikanskpälsade hundar får mycket vackra pälsar med fin glans, medan andra aldrig får det. Huruvida den amerikanska pälsen får den glansen den ska ha eller inte, är en kombination av gener och skötsel.
Även om den amerikanska pälsen är favoriten hos många är den sällan korrekt enligt rasstandard. Svenska wheatenterrier klubben har kommit överens om att man ska börja gå tillbaka till ursprunget. För den som är utställningsintresserad skulle den irländska pälsen kanske därför vara att föredra.
Den irländska pälsen är till skillnad från den amerikanska relativt tunn (saknar underull) och ibland sträv då valpen är liten, valppälsen byts sedan ut mot en mjuk och silkig päls med en mycket fin lyster. Hunden byter päls när den är runt ett år, men utvecklingen varierar från hund till hund och kan ta längre tid än så. Den irländska pälsen fortsätter att utvecklas under tiden som hunden blir äldre och brukar bli tjockare och vackrare allt eftersom.

Det finns två olika pälstyper hos wheaten terriern, den irländska och den amerikanska. Den irländska är egentligen ursprunget, trots att den amerikanska är mycket vanligare i Sverige.

Den amerikanska pälsen är mycket ullig när valpen är liten. Då hunden är ca ett år gammal börjar valpullen att falla av och pälsen blir relativt svårskött under en period. Den amerikanska hundens päls blir färdig då hunden är runt två år gammal, men detta är mycket individuellt. En del amerikanskpälsade hundar får mycket vackra pälsar med fin glans, medan andra aldrig får det. Huruvida den amerikanska pälsen får den glansen den ska ha eller inte, är en kombination av gener och skötsel.

Även om den amerikanska pälsen är favoriten hos många är den sällan korrekt enligt rasstandard. Svenska wheatenterrier klubben har kommit överens om att man ska börja gå tillbaka till ursprunget. För den som är utställningsintresserad skulle den irländska pälsen kanske därför vara att föredra.

Den irländska pälsen är till skillnad från den amerikanska relativt tunn (saknar underull) och ibland sträv då valpen är liten, valppälsen byts sedan ut mot en mjuk och silkig päls med en mycket fin lyster. Hunden byter päls när den är runt ett år, men utvecklingen varierar från hund till hund och kan ta längre tid än så. Den irländska pälsen fortsätter att utvecklas under tiden som hunden blir äldre och brukar bli tjockare och vackrare allt eftersom.

Det går inte längre att skriva kommentarer till detta inlägget.