Jodå, nu de senaste dagarna så när temperaturen har varit sådan att man kan gå någon minut utan vantar så har vi passat på att träna lite. Det har känts skönt att komma igång igen. Vi tränade på konster, att gå i åtta och slalom mellan ben och att dansa. Yatzi kan några extra konster utöver de där och de övade hon glatt på, hon ÄLSKAR att träna på konster (ska kanske satsa på en frestylekarriär på gamla dar). Vi tränade också lite traditionell lydnad. Linförighet och inkallning. Det gick bra med båda två. De var jätteduktiga! Börjar så nätt att försöka lära Ecco att inte sätta sig snett vid sidan om mig. Det är inte i hamn ännu, men går bättre och bättre.

De gjorde i vilket fall som ett finfint jobb både två. Lydnad och konster i all ära, men jag läääääängtar till snön försvinner och vi kan vara tillbaka på agilityplanen. Jag vet att Yatzi också tycker likadant. Ecco verkar inte ha några som helst preferenser, precis ALLT verkar roligt i hans värld, framförallt om mat finns inblandat och det gör det ju när man tränar. Det kommer att gå att få honom att göra vad som helst för en liten bit korv.

Jag har sällan träffat på en så glad hund som Ecco. Överlag är det väldigt positivt, men ibland kan det förstås bli lite mycket, framförallt i möte med andra hundar och människor. Han är som en virvelvind, nej tornado är nog ett bättre uttryck, som susar fram, bak, runt och åt sidan. Han är precis överallt. Därför har jag sedan en tid tillbaka börjat muta honom med godis när vi möter andra människor och hundar. Han får sitta fint medan de går förbi eller gå fint vid den vänstra sidan. Det är här matfixeringen kommer väl till pass. Tillräckligt gott godis kan få honom att glömma det mesta =) Yatzi tycker naturligtvis att det är toppen. Hon får ju också sig en smakbit när hon uppför sig. Att få en tornado till lillebror har sina fördelar….