Ibland har man dåliga dagar på agilitybanan. Igår var en sådan dag. Agilityklassen gick uselt! Yatzi var lite lätt övertänd och vi diskade oss snabbt när hon höll på och fjatta med en böjd tunnel. Sprang in och kom ut igen, nybörjarmiss. För en gång skull var det faktiskt inte mitt fel. En böjd tunnel ska hon klara!!! Herregud, men nåt vajsing var det med tunneln för hon var inte den enda som gjorde på det viset. Den ena hunden efter den andra stack ut igen efter halva, märkligt.

Hoppklassen var disken helt och hållet mitt fel, det var hundra (det kändes åtminstone så) framförbyten i banan som skulle göras. Jag gjorde ett en millisekund för sent och så var det med det. I övrigt är jag faktiskt ganska nöjd med hoppklassen.

Nu blir det Lomma nästa helg och klass 1 med Ecco och så ag-klass 2 med Yatzi.

Först blir det lydnadstävling i morgon. Gissa om vi har tränat platsliggning de senaste dagarna. Han ligger allt och skruvar på sig, men det har ändå gått framåt för han har inte satt sig upp åtminstone. Vi håller alla tummar och tår för att han ”står ut med” att ligga ner i två min på mån.

Idag ska vi träffa mig familj och njuta av ledighet och fint väder.

/

Annie

Det blir en påskledighet med inriktning hund. På lördag bär det av till det årliga Gåsahoppet. Jag tar bara Yatzi med mig eftersom jag tycker att det är lite rörigt för Ecco att börja med en inomhustävling. På måndag däremot är det dags för officiell lydnadsdebut med Ecco. Vi är allt lite nervösa, men det ska bli spännande.

I övrigt blir det en lugn påskhelg och vi hoppas på mycket sol så som de lovat!

Håll tummarna för oss.

Glad påsk allihopa!

Till en början har jag och Yatzi haft årsdebut i agility på Malmö Internationella utställning. Det gick väl bra. Vi nollade på hinder, men hade tidsfel som vanligt. Tyckte nog att hon var lite långsamare än vanligt, men hinderna var ju maxade och det fanns ingen möjlighet att värma upp så vi skyller på det. Det är ju först och främst hennes usla hoppteknik som gör att vi har svårt med idealtiderna i trean. Det blev en hel del poäng till barometern i alla fall och vi får ju vara nöjda med den debuten, det fanns liksom inga missförstånd längst med vägen eller så i heller.

Jag har också börjat gå A1:an, alltså agilityinstruktörsutbildningen. Vi började förra helgen och ska iväg nästa också. Det var låååååååånga dagar och en bit att köra så jag kan inte påstå att jag ser fram emot det. Blir skönt när det är färdigt.

Igår var jag och Ecco på vår första lydnadstävling. Det var en inofficiell tävling, men det var jättebra träning eftersom det gick till precis som på en officiell. Det började mindre bra med en 5a på platsliggningen för att han satte sig upp (han har fortfarande stora problem med den, det är ju bara sååååååå tråkigt att ligga stilla). Därefter gick det jätte bra. 10 p på tandvisningen (blev superglad, han har haft lite svårt för den och har tyckt att det var obehagligt).
9 p på linförighet, stolt och nöjd var matte när både domaren och han som kommenderade kommenterade att det var snyggt gjort.

Därefter fick vi en 8a på läggande under gång, 10a på inkallande, 8a på ställande, 8a på apportering, 10a på hopp över hinder och 10a på helhetsintryck.
Totalt blev det 169 p och ”första pris” trots misslyckad platsläggning. Vi blev trea av 15 hundar så jag var verkligen jättenöjd med både hans och min insats.
Han är ju fantastisk och tycker att det är jätteroligt att träna. Jag tror egentligen att han hade kunnat gå hur långt som helst i lydnad om han bara hade haft en matte som kunde lite mer och som var riktigt passionerad för sporten. Nu har vi åtminstone fått lite bensin i tanken och är jättesugna på att komma ut på någon officiell tävling. Förmodligen blir det Burlöv igen den 25e april, spännande!

Nu ska vi åka och träna agility i det underbara vårvädret!

I lördags var det årsmöte på klubben. Yatzi och jag fick pris för vinsten i agilitybarometern, fina blommor och en pokal. Agilityn har numera också fått ett vandringspris så om vi tar hem segern nästa år också blir den pokalen vår. En sporre om något. Nu har vi så nätt börjat komma igång och träna och det är ju superroligt såklart. Det är bara så kallt och ruggigt! Ett tag såg det ut som om det skulle bli lite varmare, men nu så slog kylan till igen så våren lär väl vänta lite på sig.

Eccos första agilitytävling blir förmodligen i Lomma i slutet på april, spännande. Det känns ju faktiskt inte så vansinnigt långt borta. Därefter är karusellen i full gång så att säga =)

Yatzis första tävling blir nog redan i mars. Vi kan ju tävla hoppklassen på Malmö Internationella (bara klass 3-tävling) så om vi inte känner oss allt för ringrostiga ställer vi nog upp.

Ja, då var man hemma igen efter två härliga veckor utomlands. Hundarna har varit hos våra föräldrar och blivit riktigt bortskämda i två veckor och är nu tillbaka till verkligheten där det åter står torrfoder på menyn =)

Härligt att snön äntligen har försvunnit, tack och lov. Igår blev vi så sugna på att åka och träna så vi stack ner till klubben och körde lite agility och lite lydnad. Det upskattades både hos mig och hundarna. Vädret var helt fantastiskt, solen sken och temeraturen låg kring nollan. Det är roligt att se att Ecco så nätt börjar visa samma entusiasm inför agility som Yatzi. Han hoppar, stollar runt och gör ljud för sig. Han hade inte glömt något varken i lydnaden eller i agilityn, bortsett från ställande under gång som var lite ringrostigt.

När man efter ett så här lång uppehåll i träningen ser vilken glädje det är för hundarna att komma igång igen så inser man att den här pausen ändå är ganska viktigt, både för mig och för  hundarna. Vi laddar ju nu inför en väldigt lång säsong som kommer att börja så nätt m träning nu i februari och sen kommer att hålla på tom nov. Man kan behöva de där månaderna där emellan för att ta igen sig och hitta motivationen igen… Tävlingssäsongen känns nu inte alltför avlägsen och vi lääängtar.

Ikväll ska vi ta det lugnt, baka pizza och heja på Sveriges handbollsherrar som tar sig an Frankrike, heja Sverige!!!!

Det var ju väldigt trevligt över jul, men när det nu igen bara vräker ner så inser man att man är väääldigt trött på det nu. Jag som vill komma igång och börja träna igen!

Nyår gick fint, eller så bra det kan gå. Yatzi var groggi av medicin hela kvällen, men Ecco tog smällarna med ro, puh! Hade varit skönt om man slapp två rädda hundar på nyår.

Ljuset i all den här vita sörjan är att vi snart skall till varmare breddgrader, lääängtar. Yatzi och Ecco ska vara hos sin mormor och morfar. Förmodligen kommer de båda att vara lite rundare när vi kommer hem =( Jag som kämpar såååå hårt för att Ecco ska hålla sig smärt och fin.

God fortsättning på er!

Ja, tänk vad året gått snabbt….

Vill börja med att säga att det inte blev någon lydnadsdebut för mig och Ecco. Snön slog till i Skåne i slutet på november och tävlingen ställdes in. Kanske lika bra det, så får vi ytterligare lite tid på oss.

Ser vi tillbaka på året gör vi det med glada miner. Yatzi och jag tog oss upp i klass 3 i hopp. Vi lär också vinna agilitybarometern i år igen (tredje gången gillt nästa år, eller?), det ser också ut som om vi kniper en andraplats i årets ”agilitywheaten strl M”-tävlingen, även det ett framsteg. Allt som allt ett lyckat år ute på tävlingsbanorna…

Med Ecco har allt gått som planerat. Han är klar för tävling nästa år, förhoppningsvis både i lydnad och agility.

Den senaste månaden har vi inte gjort ett skvatt i träningsväg. Vi har verkligen haft jullov och bara gått promenader och tagit det lugnt. Kanske ökar det motivationen både hos mig och hundarna till våren (Är riktigt sugen nu, men det känns som om det är låååååång tid kvar).

Snön ligger kvar här och ställer till besvär på vägarna. Idag var vi för första gången på klubben på jättelänge och hundarna fick ett riktigt styrkepass när de pulsade fram och busade i den höga snön. Vi är oändligt tacksamma för kylan för nyårsraketer har det inte varit mycket av inte. Jag kunde till och med gå med Yatzi en tur i gårkväll, två dagar innan nyårsafton. Ikväll går jag och Ecco ensam, vill inte att hon ska ha för mycket inflytande på honom. Han ska helst bilda sin egen uppfattning om raketerna.

Snart är det ett nytt år. Då är det dags att sätta upp nya mål. Kan det vara rimligt med någon pinne i agilityklass två m Yatzi och något nollat lopp m Ecco. Tanten är precis lika pigg som hon alltid varit och vi ska därför ge våra medtävlande på Malmö bk en riktig fajt i barometern år 2011 också. Siktar på vinst, även om många duktiga ekipage är oss hack i häl. Mycket annat händer, jag har fått nytt jobb och det innebär nya utmaningar. En härlig start på 2011 hoppas vi i alla fall på!

Gott nytt år på er allihopa!

Veckorna bara rusar förbi. Vart tog oktober vägen? Kanske lika bra att det går fort för november är ju ingen rolig månad precis. Vi sysselsätter oss fortsatt med träning så länge vädret tillåter (stor fördel m Skåne!). Ecco börjar verkligen gå riktigt bra i agilityn, han har börjat få riktigt bra fart under tassarna och börjar att förstå både kommando och kroppssignaler på ett finfint sätt. Numera kan han också springa hela varvet runt agilitybanan på egen hand. Vi har ju tränat ”runt om” och nu fixar han hela varvet själv. Kan nog vara 200 m totalt så att springa ett par varv är bra konditionsträning =)

Lydnaden går också bra. Jag börjar lära mig att röra mig mindre och han fixar alla moment bättre och bättre. Om vi på tävlingen klarar alla moment så som vi klarar dem på träning hade poängen kunnat bli riktigt bra, men det är ju en helt annan sak att lyckas på tävling jämfört med på träning. Platsliggning som varit det svåraste för honom börjar sitta. Nu ligger han ned ca 3 ggr av 4. Vi tränar också platsliggning med kraftiga störningar (tex att andra kallar in bredvid och framför) och det fixar han finfint!

Yatzi har fått ta det lite lugnare ett par veckor. Det förtjänar hon efter en lång säsong. Vi har bara slipat lite på slalomingångar och jag blir sååå stolt över att jag nu kan skicka henne in på frammåtsändande in i knepiga vinklar och göra bakombyte in i lika konstiga vinklar. Vi har en bit kvar innan det är helt perfekt, men hon gör ändå sådant nu som jag satt och beundrade andra ekipage för att de klarade för inte så länge sedan. Jag undrar just när hon ska sluta utvecklas och hoppas att det dröjer ett tag till för varken hon eller jag känner oss redo att kasta in handduken.

Annars börjar det så nätt att lugna ned sig lite. 2 veckor kvar på kursen jag håller i, därefter är det uppehåll till feb-mars. Vad ska jag ta mig till med all min fria tid?

Igår var det lydnadstävling på klubben och jag agerade sekreterare åt domaren i klass 1, mycket lärorikt, hoppas att få göra det fler ggr. När jag så stod där och tittade på det ena ekipaget efter det andra tänkte jag faktiskt att  ”nämen, här hade jag och Ecco kunnat vara med utan att skämma ut oss”. Jag har nog haft uppfattningen att man måste vara helt klockren på alla momenten innan man börjar tävla, men det var de flesta ekipagen ganska långt ifrån. Efteråt blev jag också peppad av några kurskamrater och då råkade jag lova att vi ska prova tävla i Falsterbo i slutet av november….. Nervöst, nu är det alltså hårdträning som gäller. Har ju ffa problem m att han ibland kryper lite närmare på platsliggningen, men om jag inte känner mig säker kan jag ju strunta i den. Vi ska ju bara tävla för att ha roligt och få erfarenhet =)

Så nu blir det fullt ös med lydnadsträningen för att vara något sånär trygga sista helgen i nov. Kul med något som sporrar när man inte har några krav på sig att prestera.

Jaha, det var det. I lördags körde vi sista tävlingen för året. Surprise, det blev nolla på hinder i hopp-trean och disk i ag 2:an. Jag blir sååååå trött. Kanske bra med en paus? Den hade bara inte behövt vara så lång. Trots att det varit lite kämpigt i agilityn i år ser det ut som om vi vinner barometern i år igen. Vi har också skrapat ihop fler poäng än förra året, det får ju vara målet vart år.

Ser jag tillbaka tycker jag också att vi har utvecklats mycket som team även detta år. Klass 3-banorna är tekniskt mycket svåra och vi har nollat på hinder 4 av 5 starter (hade varit 5 av 5 om jag inte snubblat innan slalomen i vårt 5-fel lopp i Lund). Bakombyte in i slalom från knepiga vinklar börjar funka riktigt bra och hon följer mig ännu lite bättre nu än hon gjort tidigare. Vi får väl allt vara nöjda med det och kämpa vidare nästa år. Man blir ju lite girig, det hade varit roligt att stå som barometer-vinnare tre år i rad =)

Ecco och jag kämpar på med lydnaden. Det är nog mestadels jag som har svårt för den. Är helt slut efter ett lydnadspass. Man ska hålla rätt på så mycket, det sitter inte i ryggraden så som agilityn gör. Tycker nog ändå att både han och jag gör stora framsteg. Tänkte så nätt börja m rutan, det verkar ju vara ett spöke för många. Han har ju förstås ganska lätt för att lämna mig, jag tränar mycket på att skicka honom ifrån mig så det borde ju underlätta inlärningen.

Nu blir det alltså lite lugnare helger framöver. Kanske rätt så skönt ändå, även om man hade önskat att uppehållet inte skulle vara fullt så låååångt.